Agnus Dei
En dag då man rymmer från sin egen övervakning, tar en promenad och tittar på saker man normalt sett går förbi. En sådan dag hade jag i torsdags. En dag att andas, glädjas, tänka, finnas.
Jag gick in i stora kopparbergs kyrka och tände ett ljus för älskade farfar. Där såg jag böneboken/gästboken, en bok full av så mycket lidande, vädjande, hopp och glädje att den skapat en egen aura. Där såg jag en liten vädjan skriven med stora ojämna bokstäver:
"Snälla gud lägg en del av ditt hjärta i alla"
Det blir inte så mycket renare än en bön skriven av ett barn...
Jag blir alltid religiös när jag är i kyrkor
Jag gick in i stora kopparbergs kyrka och tände ett ljus för älskade farfar. Där såg jag böneboken/gästboken, en bok full av så mycket lidande, vädjande, hopp och glädje att den skapat en egen aura. Där såg jag en liten vädjan skriven med stora ojämna bokstäver:
"Snälla gud lägg en del av ditt hjärta i alla"
Det blir inte så mycket renare än en bön skriven av ett barn...
Jag blir alltid religiös när jag är i kyrkor
Kommentarer
Trackback
