Då och nu - och allt därimellan.

Imorgon åker mamma, pappa och Liza hem till mitt älskade dalarna igen. Jag blir kvar här i småland, hos mormor, morfar och alla kusiner. Jag ska bo hos en av mina mostrar - den blir nog himla bra faktiskt!

Pappa köpte en sovsäck och en sådan där riktigt stor ryggsäck till mig idag. Ni vet en sådan där som sträcker sig från huvudet ner till knävecken! Groteskt stor och underbart praktiskt. Jag gillar pratktiskt, det hör väl till åldern. På fredag fyller jag 22 år, jag har knappt tänkt på det faktiskt. Det är så konstigt - när jag var liten så kunde jag inte förstå hur vuxna människor kunde vara så oberörda av sina egna födelsedagar! Födelsedagen och julafton var de två dagarna som resten av året kretsade kring. Jag riktigt oroade mig för den dagen då folk slutade fira min födelsedag med pompa och ståt. Nu känns det ganska naturligt.

Stay tuned för vidare uppdateringar. Vet inte när - men det kommer la.

ich bin der grosse tjej in der folkdräkt.

Två dagar och typ lika många kilon senare. Hej och välkommen till småland där man äter, och äter, och äter, och äter. Jag går omkring med kronisk matkoma. Men trevligt är det!

Magsår...

Åh, jag hatar att inte ha koll! Jag borde ha packat hela veckan, men har varit så himla trött när jag kommit hem från jobbet. Jag försöker resonera som jag alltid gör: Glömmer man så glömmer man, och det man glömmer får man klara sig utan! Det viktigaste är att de viktigaste är med - i mitt fall folkdräkten, finklänningen, digipassen och räkningarna som jag ska betala sen när jag kommer till småland. ja, och det självklara då, mobilen, plånboken och Ipoden!

jag är så ovan att resa så jag hetsar alltid upp mig när jag ska någonstans.

If i only could relax in this confusion, if i could dance with you the way we used to

Jag funderar på att börja med någon rolig aktivitet i höst. Jag vill börja dansa mer! Tyvärr så är ju inte utbudet av dansstilar sådär hätteupphetsande här i Falun. Det verkar vara begränsat till (ålderskris-hej-jag-är-40+-och-vill-förverkliga-mig-själv-och-skaka-mina-svenska-höfter-till-latinska-rytmer)salsa eller linedance (nej, att dansa på en linje känns inte lockande!). Jag vill dansa något coolt - som Krump! Eller Hip-hop, eller Lindy hop!
Eller är jag för gammal för att stå och luftjucka i ett par baggybyxor? Undra om jag - rent fysiologiskt - har möjligheten att bli riktigt bra på att dansa krump eller hip-hop? Jag skulle nog vara tvungen att träna något alldeles fruktansvärt, men det skulle kanske gå.

(Nej, jag tänker inte sitta här och lova att att göra en GI Jane-transform à la Demi Moore, det kommer ändå bara sluta med att jag sitter här om några månader med chipsflottiga fingrar och hittar på ursäkter till VARFÖR jag hamnade framför tv:n istället för på löparspåret)

Jag kan dock lova att jag tänker gå och sova nu. Ba'så'ni'vet!



19:e Juli. Dagen som inte borde räknas.

Nej, jag studsade inte upp ur sängen imorse, jag tryckte på snooze (som törneros) flera gånger...
Men det är kanske inte så konstigt eftersom jag kom hem från Älvdalen vid midnatt, och det var det LÄTT värt. Jag har blivit sminkad och plåtad av så himla duktiga människor - det är sådant som gör att modellande blir utvecklande och roligt. Jag har varit så trött på modellande nu ett tag, no offence men gör jag en enda porträttsession till så börjar jag gråta! Jag vill göra andra saker nu, sådant som jag inte gjort förr. Så tack Cecilia och Peter för en jätterolig dag!

Så ja, dagen idag har alltså varit ganska seg. Ändå så känns det som att jag jobbar med en helt annan energi nu för tiden. Jag VILL verkligen ha något att göra hela tiden och dagarna går fortare och blir så mycket mer givande. Nu är det inte långt kvar, på fredag åker jag till småland och sedan vidare till Gotland! Jag blir borta i tre veckor - så det blir nog inte så mycket bloggande.

Nu ska jag bara vänta på att min mat blir färdig sedan ska jag gå till Paulina och äta godis och titta på film. Jag kan leva med det.


Have mercy on me I'm in a Jackass-phase.

Kanondag på jobbet, oh yes! Ibland blir jag bara så lycklig när jag jobbar. Jag vet inte varför, och bryr mig inte riktigt. Jag kan bara konstatera att det är så roligt - just då.

Just nu har jag fastnat i mina egna framtidsplaner, jag ska flytta in i en ny lägenhet. Tänk om jag vill resa utomlands och jobba, vad gör jag då med lägenheten? Kan man hyra ut den i andra hand? Sådanan där skittöntiga saker som egentligen inte är ett problem! Jag har fått kalla fötter. Nog för att de är kalla, men de är i alla fall kvar på jorden, ena foten i alla fall.

Förresten! Idag när jag var ute och gick med Paulina och Ceasar så dammade jag av min gamla favoritursäkt
"När jag har dåligt med pengar och skäms över att jag varit slösaktig och slarvig så brukar jag tänka: Jamen, allt det här som händer just nu, det är ju det som jag senare kommer minnas som den bekymmersfria ungdomen. Det är ju inte som att jag måste prostituera mig eller deala hasch för att överleva!"

Det är sant. Jag har rätt. Jag är slarvig, men jag överlever.





La vie en rose

Som min käre vän Eloisa skulle sagt: "Elin, mon cherie - jag vet inte mycket om känslor, men jag antar att de inte skadar när det gäller att skilja mellan det som är äkta och det som är falskt."

Jag har börjat titta på "So you think you can dance" - med risk för min egen hälsa. Det finns ingenting som hindrar mig från att försöka mig på akrobatiska skutt och lidelsefullt krälande på golvet i mitt eget vardagsrum. Det enda som skilljer mig från de som tävlar är sisådär femton år av träning, i bästa fall. Men det bryr jag mig inte om när jag tror att jag kan, nej nej. Min brist på kroppskontroll leder ofta till att jag skadar mig. Nyss sparkade jag till exempel in tån i ett stolsben - det gör fortfarande ont och jag tror att jag kommer bli lite blå. Men skadar sig gör väl alla duktiga dansare.

Det har varit OLIDLIGT att jobba idag, så fruktansvärt varmt att jag faktiskt seriöst övervägde att lägga mig i dammen och svalka mig. Jag har liksom svettats på smalbenen - vilket jag aldrig gör. Jag och Paulina bestämde att vi skulle åka och bada efter jobbet, så naturligtvis började det regna och åska - igen. Men det var ändå himelskt underbart i vattnet. När vi skulle åka hem så hade det börjat ösregna igen, och Paulinas bil startade inte. Så vi fick stå ute i regnet och vänta på att Mami und Papi - som turligt nog var in da nejborhudd - skulle kommma och starta igång bilen. Det går bra nu, kompis det går bra nu.

A bientôt!

RSS 2.0