this wind

Åh, mysig - lagom asocial - dag. Jag vaknade lätt bakis, drog mig upp, åt och gick till gymmet en stund senare. Med asocial så menar jag inte att jag inte har omgett mig med människor, det är bara det att jag helt enkelt inte har brytt mig om människor idag (förutom Malin och Alvin). Jag har liksom haft en vakuumsfär omkring mig. Det är skönt att ha det så ibland, ett minus var dock att det inte fanns någon Amelia-tidning att läsa när jag skulle varva ner på löpbandet. Dåligt "Grand Sport och Spa", dåligt!

När jag gymmade så tog jag beslutet att inte träna benen idag, jag skulle nämligen hem till Malin I Hosjö senare på eftermiddagen och hade tänkt cykla dit. Mina ben är pinsamt dåligt tränade, och jag ville inte riskera att svimma vid slusscaféet och unna någon nöjet att se mig kräla över minigolfbanan. Det visade sig - när jag nu ser tillbaka på dagen - att mitt beslut var väldigt väl befogat.

15.20 satte jag mig på cykeln och trampade iväg. Jag har inte cyklat hela den vägen förut, men enligt empiriska bedömning så är hela vägen angenämt platt utan mördarbackar. Jag hade gjort en ganska korrekt bedömning, dock hade jag glömt att ta hänsyn till en ganska betydande faktor. Vinden. Jag cyklade i motvind hela den platta vägen...

Nämnde jag att jag tog bussen hem nu på kvällen?...

Skitvind...

Komiskt nog så lyssnade jag på den här låten när jag kämpade mot naturlagarna:




Nu ska jag dricka te. Godnatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0