alotlikelife

Så ha våren kommit, åtminstone tillfälligt.
Så har jag åter fastnat i min längtan efter Objektet, Han... Åtminstone tillfälligt!
För de som känner mig, och jag själv, vet att såhär blir det alltsom oftast.
Jag längtar, trånar... Men förblir...
Det är är inte alltid Objektet, han, som det gäller. Bara den senaste tiden.

Och jag kommer på mig själv, väntar mig att han rätt vad det är ska gå av bussen... Och se på mig som att han ville ha mig!

Men han gör inte det, Ännu värre.. Tänk om han skulle göra det!

MEN VAD GÖR ALLT DETTA NÄR MAN KAN GÅ OMKRING OCH LYSSNA PÅ HÅKAN HELLSTRÖM I SIN IPOD OCH BARA KÄNNA LIVSGLÄDJEN EXPLODERA!!