Vad jag bryr mig om nu, är att få ut dig ur skallen
Det känns skönt att kunna fokusera på den nya kursen, Svenska språket 1. Första delkursen är text och tal. Jag ska få lära mig hur man talar inför grupp! YAY!
Hoppas bara att allt ordnat sig med min registrering, så att jag får ut pengar från CSN, för i skrivande stund har jag ca 300 kronor kvar på mitt konto. Jag har ju föstås sparade pengar, men lite av själva grejen med sparade pengar är väl att de ska förbli just sparade. Right?
Mamma och pappa kom hit med kalops, gud och hans heliga moder vad underbart det smakade! Jag har levt på kaffe i flera dagar känns det som, nu när jag suttit och pluggat.
På torsdag ska jag gå till en KBT-terapeut, ÄNTLIGEN!
Nu ska jag strax gå och knyta mig, fast jag tror nog jag tittar klart på Johan Falk-filmen först. Mest för att Joel Kinnaman är typ snyggast i Sverige!
Hmm, jag måste nog vara lite omogen och göra en "två-i-topp-lista" över snyggaste killarna just nu! (jag ändrar mig ofta)
1. Freddie prinze Jr.
2. Joel Kinnaman
1.

2.

Det är liksom de två som har gällt de... Hmm, två sista dagarna.
God natt!
När blev här och nu till där och då?
Jobbiga jävla dagar med ihopblandade tvättider och plugg....!
Just nu vill jag emigrera till Etiopien och gå under jorden...
Drops of Jupiter
Men som alla andra stressnördar så fick jag inte lyssna färdigt på EN ENDA låt!
jag beslutade mig för att en av dessa låtar skulle bli dagens låt, här är den:
Jag har gosat bäbis idag. Jag vill ha en bäbis ibland. Då menar jag inte att jag ibland vill ha ett barn. Jag menar att jag vill ha en bäbis som jag får ha IBLAND. En timme eller så.
Oh It Is ON!
- (knappar på datorn)... "Du är struken från kursen"
-"Eh VA? Vadå struken? Jag glömde ju bara att svara ja på ANDRA beskedet. Det är ju jättemånga som gör det utan att..."
-"Nää, du har inte svarat på första beskedet heller..."
-"VAAAH?! Har jag int..Men vaf..Öh, jaha...? Så jag kan inte börja min kurs nu på måndag?"
-"Nä, det kan du inte... För jag tror de är fulla. Du kan ju försöööka göra en sen anmälan..."
-"Jaha, och hur lång tid kommer det ta innan jag får veta om jag får ta kursen?"
-"Jadu, det kan nog ta upp till två veckor"
-" TVÅ veck...?! Eh, jahadetsägerdu. Finns det någon annan kurs jag kan läsa då?" *nervöst hysteriskratt*
- "Det där får du ta med jibbediyaya mohuluhulu (fiktivt namn)"
-"Hej jibbediyaya! Kan du hjälpa mig, jag har VÄRLDENS problem!! Assåsåhärvarerå, jag troddde att jag hade tackat ja till första antagningsbeskedet, och att jag bara hade missat att svara på det andra. Ah, men nu så visade det sig att jag fetglömt att svara på det första med! Så nu är jag FETSTRUKEN från kursen! Snälla hjälp!"
- "Ja, men det finns ju platser kvar. Så jag fixar in dig på en gång."
- "ÅHMAJGÅÅÅD! Tacktacktacktack!!"
Vad har vi lärt oss av detta?
Jo, att om fler människor var som Jibbediyaya (som egentligen heter Mari har jag för mig) så skulle färre högskolestudenter gå med blödande magsår.
Vi har lärt oss att om alla vore lika ohjälpsamma som PUCKOFLUFFET (fiktivt namn, jag vill inte skriva hans riktiga) så skulle nästan ingen vilja läsa på högskolan.
Vi har lärt oss att om det inte fanns en Elin så skulle Jibbediyaya Mohuluhulu och Puckofluffet gå arbetslösa!
Kolla in detta!
Dubier
Examinationen gick ganska bra, nu är det bara mindre modifikationer av Matrix-texten och skräckgenre-arbetet som behövs göras innan veckans slut.
Ja, det och lite annat...
Just nu sitter jag och väntar på att studiekordinatorn ska komma tillbaka från sin lunch så att jag kan registrera mig på den kurs jag ska börja läsa på måndag. Jag glömde bort att jag var tvungen att tacka ja, IGEN.
Hägskolan tycker att det är kul att få oss att tveka på vårat beslut om att börja plugga hos dem.
"Är du SÄKER på att du vill ansöka? Bekräfta"
"Ja"
"Du står i kö, är du SÄKER på att du vill ha platsen OM du kommer in? Bekräfta"
"ja"
"Nu har du kommit igenom första antagningen, bekräfta"
"Ja!"
Nu har du kommit igenom andra antagningen, vill du fortfarande ha platsen? Bekräfta"
...Och det var här som jag missade det...
Så nu måste jag gå till kordinatorn och be honom hjälpa mig.
Jag måste skriva ut en litteraturlista också. Så att jag kan beställa böcker.
Some people just get it...
Jag har hittat världens roligaste sida looklet.com, där man kan sätta ihop sina egna outfits! Livsfarligt roligt!
Här är min första...
Såhär önskar jag att jag såg ut. Underbart snyggt!
Nu ska jag gå till skolan och ångra att jag någonsin fick för mig att jag skulle klara av att plugga igen....
I offer you the truth, nothing more.
Jag har i alla fall fått mycket gjort idag och är faktiskt till och med nöjd över det halvstressade resultatet. Ni kanske undrar vad det är jag ska göra? No more...
Jag håller nu på med instuderingsfrågor till filmen Matrix, inte sådana här: Vem är Neo? Vilken är Trinitys favoritfärg.
Utan mer:
Roman Jakobson räknar med sju teckenfunktioner: 1.Den referentiella funktionen. 2. Den metaspråkliga funktionen. 3. Den formella funktionen. 4. Den expressiva funktionen. 5. Den konativa funktionen. 6. Den fatiska funktionen. 7. Den kontextuella funktionen. Beskriv Matrix med utgångspunkt från dessa teckenfunktioner! Jämför med Lindgrens analys av Eminems video Mosh!
Såå, jag har lite att göra. Just den frågan jag visade som exempel är jag tack och lov klar med!...
Nu ska jag sova, för jag har haft en känslomässigt uttömmande dag...
God natt!
Sådan blev dagen
Det finns hopp!
Jag har kommit igång ganska bra. Skrivkrampen satt inte så djupt som jag trodde. Jag kommer nog inte hinna med allt, men äh det skiter jag högaktligen i!
För att ytterliggare nöta på en välkänd klyscha så: Man kan inte göra mer än sitt bästa!
Imorgon måste jag ringa till samtalsmottagningen och sätta igång med det segdragna tröskverk som är mitt känsloliv...
Vilken tur att jag åkte till Vika idag, annars hade jag brutit ihop. Imorgon ska jag, mamma och Gordon ta bussen in till stan. Ja jag ska naturligtvis bara plugga! Inbilla er inget annat.
Men det ska bli så skönt att ha mamma hemma hos mig.
Gah, förresten! Jag måste visa vad som gör mig lite glad idag!
Den längsta mannen på jorden (tallest man on earth)
Det starkaste sinnet är vansinnet...
Herregud, jag försöker, det gör jag verklingen! Jag HAR pluggat över lovet, och ÄNDÅ är det inte nog. Det tar aldrig slut. Men vad ska jag göra då? Gå till seminarierna och examinationen och sitta där som ett fån. Går jag inte dit kommer jag få kompletteringsuppgifter, och de kommer jag ändå inte att klara av, eftersom jag inte hunnit med att läsa allt!
Nu få jag PANIK!
Vad jag än gör så har jag en gnagande känsla som säger att jag borde plugga istället. VAD JAG ÄN GÖR! Äter, sover, jobbar, umgås med mina vänner. Till och med när jag pluggar så känner jag mig stressad, för jag funderar över om jag börjat i rätt ända, om det finns någon viktigare bok jag borde läsa istället.
I eftermiddag ska jag hem till Vika och äta söndagsmiddag. Jag kommer att sitta och oroa mig över att jag inte pluggar. Om jag stannar hemma och försöker plugga istället så kommer jag sitta och gråta över att jag inte förstår, och längta hem till mamma, pappa och Liza. Så är det hela tiden, vad jag än gör så borde jag göra något annat... Så någon kan ju ta och tala om för mig vad jag ska göra!!!
Svagheten knackar på...
ALLT JAG VILL HA (förutom en drink med vaniljvodka, piggelinglass och sprite) ÄR EN SNUUUUS!
En radikal sänkning av min värdigheh, ja kanske!
Klockan är 21.25 och jag börja tappa känseln i händerna. Ett säkert tecken på att det kommer att bli en bra kväll. In vino veritas!
Bestyr i Clumsycatville
Men eftersom jag inte hade skrivit ner det så glömde jag det! Detärvälsjälvafan!
Sen ska jag hem och göra en ansiktsmask, jag brukar göra en bestående av havregryn, linfrön och lite vatten som jag värmer lite i micron ( ja, det blir havregrynsgröt!), sedan har jag i en tesked mysvarm olivolja (med mysvarm så menar jag liiite varmare än ljummen). Sen smetar jag på det i ansiktet och låter det verka i ca en halvtimme. Havregryn är jättebra för huden!
Sedan kommer Malin och då kan festen börja! Det var längesedan jag var så taggad inför att gå ut!...
Ha en fortsatt trevlig dag.
Nude veritas
Tack så mycket för alla fina kommentarer på bilderna! Jag fick en fråga om hur jag vågar stå naken framför kameran. Jag kan bara säga så mycket att jag för ungefär ett år sedan förmodligen inte skulle kunna tänka mig att stå naken framför en kamera. Jag kan jämföra det lite med att gå upp och dansa ensam när det är lite folk på dansgolvet. Man tror att ALLA tittar och att ALLA bryr sig, men när man väl satt igång och börjat slappna av så märker man att ingen bryr sig! Jag ser inget sexuellt eller snuskigt med att klä av mig och ställa mig framför en kamera. Jag förknippar helt enkelt inte den nakenheten med sex. För bilderna associerar inte till sex. Jag gör inga utmanade poser och framhäver inte min kropp som ett sexobjekt. Detta är naturligtvis enligt mig.
Ni kan ju själva jämföra mina bilder där jag är helt naken, och till exempel bilder där en tjej är iklädd slips och stringtrosor.
Hon har mer kläder på sig än jag, men betyder det verkligen att bilderna blir mindre utmanande?
Jag fann det oerhört befriande att vara naken, för det blir inte så mycket ärligare än så. Ofta när man sitter och pratar med någon så kommer jag på mig själv med att rätta till kläderna för att inte bh:n ska synas, eller att inte troskanten ska sticka upp ovanför byxlinningen. Nu fanns ingenting att rätta till, för allt syntes redan!
Sedan spelar det naturligtvis väldigt stor roll hur de andra som medverkar i fotosessionen agerar. Jag tror nog att Stefan och Elenore fann det lika "pinsamt" som jag i början, och det är okej. Man är inte van att umgås med folk på det viset, så det är klart att det känns konstig, men jag kom över det och efter ett tag så kändes det inte lika konstigt längre.
Att modella är verkligen roligt, och jag vill hela tiden utvecklas. Detta kändes som nästa naturliga steg, och jag ÄLSKADE att fota FAN (Fine Art Nude)!...
Imorgon så fyller Malin år! Vi ska ha förfest hemma hos mig, det kommer att bli NICE!
På tal om "nice", jag hittade världens roligaste samlarobjekt idag på tradera...
"Ridpiska som varit Hans Scheikes:
Minns ni Hans Scheike ?
Hans Scheike är sektledaren som hade utövade smiskterapi på sina medlemmar, än idag förespråkar han smisk som ett naturligt inslag i livet.
Nu kan du köpa en av piskorna han använde i när han bodde i Ljusnarsberg på 1980 talet.
Äktheten i piskans ursprung är intygat.
Lycka till med budgivningen.
Vinnaren betalar i förskott till bankkonto, eller vid avhämtning."
Så nu vet ni vart man hittar den.
Godnatt!
They say, home is where your heart is
Vill ni veta en hemlighet? Ni får inte berätta detta för någon, för det kommer sabba min prettoimage.
Jag sitter och peppar med Flo Rida... Peppar inför vadå, undrar ni? Ja, inte vet jag, det kan ju vara ganska bra att vara peppad inför livet liksom. Onödigt just nu kanske, för nu ska jag gå och sova.
Imorgon ska jag jobba. DET kan behöva lite pepp. Jag är nog världens lataste människa.
Dagens älsklingsmänniska är Cattis... Hon är storasystern jag aldrig fick (öh, annat vore väl... Konstigt)
The story
Fast ska man se krasst på det; OM detta ska drabba någon, så borde det drabba mig, för jag spenderar nog lite mer tid där än vad jag borde. Fast det känns tomt att starta datorn och inte kolla fejjan det första jag gör.
Idag har jag pluggat, jag gick till Waynes Cofee, köpte en kopp kaffe och satte mig ner och läste. Det gick ganska bra. Jag har ganska lätt för att läsa när det är både musik och prat runt omkring mig. fast idag satt det två äldre herrar vid bordet brevid mitt. De satt och disskuterade existetiella frågor, jag som ÄLSKAR att disskutera existentiella frågor! Det var nästan helt omöjligt att koncentrera sig, men jag lyckades faktiskt.
Sedan kom en barnfamilj, eller rättare sagt, en pappa med sin tre barn och satte sig vid mitt bord (jag hade två soffor för mig själv)!. Den äldsta sonen såg ut att vara ungefär 9-10 år. Maken till väluppfostrade barn och pedagogisk pappa får man leta efter! Jag sätt där och blev uppriktigt glad och imponerad. Han behandlade dem inte som barn, utan mer som växande individer. Den ena dottern erbjöd sin yngre bror en marshmallow varpå pappan glatt sade "Vad snäll du var som gav F din marshmallow! Nu blir jag riktigt stolt över dig!"...
Kan låta barnsligt, men jag blev imponerad! Koncentrera mig på pluggandet kunde jag då rakt inte... Så jag gick ut på stan och häpnades över hur dåligt anpassad jag är till mellandagsrean. INGENTING satt som jag ville idag, och allt som gjorde det, var naturligtvis inte på rea.
Imorgon ska jag och Malin ut på stan en sväng, Malin fyller år på fredag så vi måste väl hitta något zizzlin' att ha på oss. När vi ska ut och slira!
PÅ LÖRDAG SKA JAG ÄNTLIGEN, ÄNTLIGEN, ÄNTLIGEN FÅ DANSA!
Känns lite som att jag lurar hit er med såhär händelsefattiga inlägg. Jag hoppas att det är övergående!
När långa nätter inte blir som man vill
Tänk att man kan vara så begeistrad, fascinerad och intresserad av kärleksyttringar och mänskliga förhållanden och ändå vara så långt ifrån dem...
De är som exotiska djur, något jag gillar att studera, men hittills aldrig fått uppleva.
God natt!
2010. The apocalypse.
Så var det ett nytt år. 2010. Har ni gett några nyårslöften? Det gör jag hela tiden. Varje dag. Säkert en gång i timmen. Hela tiden jagar jag mina egna egenskaper och undrar huruvida det är något jag vill förändra. Fast jag tror inte att det är det som gör mig förvirrad, jag tror kruxet är att jag har större drömmar och planer än så. Jag vill förändra världen... Känns ganska meningslöst ibland. Men någon måste ju bära det lasset!
På senaste tiden har jag upptäckt att jag är väldigt dålig på att hantera folks åsikter. I vissa situationer. På det viset är jag väldigt lätt att reta upp. Jag kan konsten att låta fruktanskvärt moraltantig och idiealistisk. Det låter som att jag inte accepterar andra människors åsikter, jag dyker istället på och säger "Nej, såhär måste det vara..."
Det är inte så att jag inte accpeterar andras åsikter det är bara det att jag vill att alla ska använda sitt förnuft och förmåga att tänka "outside the box" så mycket som möjligt. Idag disskuterade jag och min vän till exempel AmandaVarDet, bloggerskan som irriterat så många människor med sina videobloggar. Min vän tycker inte om henne, hon tycker att hon ger ett otroligt puckat intryck. Jag accepterar det men jag kan inte låta bli att ifråggsätta VARFÖR.
Jag tycker att Amanda är en otroligt smart tjej, för hon har kommit på ett av de bästa sätten att synas, nämligen genom att provocera. Om det är ett kändisskap hon vill ha, så är hon på god väg att lyckas. Sedan finns det dem som tycker att hon är "oäkta", och då ställer jag mig frågan; Hur vet man vad som är äkta och vad som är oäkta, och hur vet man att HON är det? Om det är så att den tjej som står framför sin spegel och pillar med sitt hår faktiskt är samma tjej när kameran slås av, så ÄR hon äkta. Fast det är det ingen som ser!
HEEELVETEEE! Nu råkade jag backa allt så att en del av texten fösvann... Och jag orkar FAN inte skriva om... Jag hoppar direkt till slutsatsen!
Vem är JAG att avgöra vem som är äkta och oäkta? Vem är jag att bestämma vad som är en intressant person?
Amanda började blogga, folk började följa hennes videoinlägg, nu har hon blivit en karaktär! Grattis!
Och alla de som säger "vem fan bryr sig om vilka kläder hon shoppat eller hur hennes hår ser ut?" så vill jag bara säga: Ja, de som läser bloggen! Varje läsare höjer hennes statistik. Jag har inget emot att höja hennes statisktik (även om jag inte är speciellt intresserad av det hon skriver om) för hon är ingen dålig människa bara för att hon är en produkt av sin tid. Ja, hon kommer säkert vara bortglömd om fem år, men vad är det att vara upprörd över!
Alla har inte samma drömmar om vad vi vill uppnå med våran tid här på jorden. Har du rätt att se ner på en människa bara för att han/hon inte vill samma saker med sitt liv?
Ett brev från en desertör
Hej Gud! Jag heter Elin Jernberg, är 21 år, och skulle vilja sjukskriva mig från livet ett tag.
Jag motiverar denna önskning genom att redovisa hur min dag har varit.
Jag gick upp i morse och gick till jobbet. Jag skulle jobba med Saija och Sofia idag, så förväntningarna på dagen var höga. Vi fick varor, jag började packa upp dem, jag började fundera på varför jag var så svag i ryggen. Jag gick på lunch, gick till systemet i iskylan. Glömde köpa tamponger. Kom tillbaka till jobbet och insåg att Madam Röd kommit på besök. Jag insåg härmed att min försvagade rygg berodde på mensverk. Smärtan tilltog, magen svällde upp som en ballong och tog gladeligen del av smärtan. Jag fick dryga kunder. Kravlade mig in i köket och åt tårta (som två av våra kunder och medhjälpare gett oss, det var faktiskt det roligaste på hela dagen, men roliga saker passar inte i detta brev så du får ursäkta om jag inte går in på det närmare) och knaprade värktabletter. Kravlade mig ut igen och släpade säckar. Stängde butiken. Skyndade hem till lägenheten för att hämta lite saker innan min syster kom. Min syster kom och hämtade mig. Vi åkte hem till vika. I bilen börjar jag fundera på huruvida jag låste entrédörrarna till butiken eller inte. Jag minns att Saija sade åt mig att göra det och jag minns att jag tog in prataren och... Sen sade Saija något till mig. Där blir det svart. Låste jag dörrarna?
Jag oroar mig för detta tills vi kommer hem och medan vi sitter och äter. Klockan 21.45 inser jag att jag inte kommer kunna sova utan att veta om dörrarna är låsta eller inte. Så jag åker in till stan. Ringer till Saija för att kunna hämta hennes nyckel (ifall det inte är låst). Saija svarar inte. Jag åker hem till henne. Jag går ur bilen och inser att jag inte vet var hon bor. Jag börjar leta på måfå. Jag halkar två gånger varav jag tappar mobilen vid ett av dessa tillfällen. Jag ändrar taktik och åker in till stan för att kolla dörrarna, på vinst och förlust. Dörrarna är låsta. Jag åker hemåt. Jag sätter igång radion och försöker se det positiva i situationen (att dörrarna faktiskt VAR låsta). Den imbecille klåparen till radioprataren säger "Elin i Halmstad skriver: 'Hej, här sitter jag och pluggar. Jag borde inte jag vet, men jag vill inte ha det hängande över mig och därför tar jag tag i det nu. Jag skulle vilja höra Darin med Viva la vida'.."
TACK SÅ JÄVLA MYCKET "ELIN I HALMSTAD"! Tack för att du just påminde mig om att jag har skolarbete att göra också!
Jag kommer hem, kryper ner i sängen och bloggar. Ja, och här ligger jag nu och funderar på om jag ska skynda mig att ta två Ipren innan jag får så ont i magen att jag måste sterilisera mig själv med en brödkniv.
Jag vore tacksam om du kunde svara mig snarast, Gud.
PS. Jag skull vilja önska låten I Fucking Hate You med Godsmack och dedikera den till "Elin i Halmstad". DS
Titta, bara titta!
Okej allihopa! Här kommer de, bilderna som jag och Elenore med hjälp av Stefan tog i deras studio... Jag är så stolt över att jag har fått göra detta ihop med dem!
Jag går och lägger mig som världens stoltaste Elin!
God natt!
Och det var glädje och det var bekymmer
Usch, just nu är jag inne i en sådan period då jag inte vet vad jag vill göra med mitt liv. Jag har tröttnat lite på att plugga, de praktiska sakerna är för jobbiga (detta påminner mig om liknande blogginlägg jag gjorde i våras, när skolan var energidränerande, så det är väl mest lathet och gnäll!). Jag tittar på de äldre människorna i min omgivning, som går till samma jobb, dag efter dag, och inte gnäller! Jag har ju försökt att jobba, men jag tröttnar så fort och jag hatar hur det påverkar min kreativitet till det negativa. När kommer dagen då man bara hittar rätt? När hittar man ett jobb man vill ha, och utvecklas med under merparten av sitt liv?
Det kanske har med ålderna att göra. Just nu står jag i valet och kvalet om jag ska börja jobba i höst eller fortsätta plugga. Ta ett sabatsår liksom. Samtidigt så är det ju det här att jag är rädd att om jag börjar jobba, så gör jag det av ren lathet. För att jag inte orkar ligga två steg före och beställa böcker, kontakta CSN, fixa praktik. Jag vill inte ta beslut av lathet! Men det vore ju härlig att ha pengar också!
Tänk om ågon gammal människa bara kunde säga. "Elin, du KOMMER hitta ett jobb som du vill ha hela livet. Men inte än!"...
Nu ska jag gå och köpa en hålslagningsapparat så att jag kan få lite ordning på min byråkrati...
Sen ska jag sätta mig på Ecofiket och plugga...
Åh, denna underbara juldagsdekadens!
Vi åt julbord och spelade Svammel (jätteroligt spel!).
Idag har jag, mamma och syster suttit framför tv:n, iförd morgonrockar, och tittat på Bröderna Lejonhjärta!
En av mina absoluta älsklingssagor och favoritfilmer. Jag satt och funderade på hur många repliker från den filmen som sitter i ryggmärgen, sedan jag var liten. Hur många år som än förflyter så kommer jag ändå ALLTID att minnas lösenordet för att komma in i Törnrosdalen. "All makt åt Tengil, vår befriare!"...
För när man var barn så gjorde varenda färgstarkt uttalande ett sådant intryck att det tatuerades in i hjärnan och förblev där. Jag kommer nästan ihåg tonfallet i varenda replik.
Ikväll ska jag och Malin ut och svina lite! Hehe!
Här ska ni få något fint!