konstpaus
Nu har alla åkt! Det är så tyst att jag nästan får huvudvärk, bildligt talat. Idag ska jag gå till Gamla elverket och lyssna på Ludde och hans kompisar när de spelar, sedan ska jag och min syssling, Ida, gå till Pitchers och ta en öl (eller två)... Denna kväll har all potential i världen att bli hur bra som helst.
Jag har varit hemmafruig idag och bytt klädsel på soffan och köpt nya soffkuddar, det blev sweet (för att använda mitt senaste favvoord)...
Vit flagg
Inte ett ont anande går jag in igenom dörren som som för mig i tvättsugans "starkaste överlever-mentalitet"...
Där står hon; brun som ett något övervärmt tacoskal (jag vet det, för häromdagen råkade jag, ja ni fattar!).
Tant Tyrannosaurus: "HUR kan man lämna tvättstugan i ett sådant skick!? Skitig tvätt, tvätt ÖÖÖÖVERALLT!"
Jag: "Eh ja, det är inte min tvätt, elleralltså... alltså, jag tog ner den torra tvätten som hängt här i flera dagar för att få plats med min"
Tant Tyrannosaurus: "Ja, men jag syftar väl inte på DIG heller!! VARFÖR tar man inte bara BORT sin tvätt när den är TORR!?"
Jag: "Eh, jag vet inte."
Tant Tyrannosaurus: "Jag har FEM sådana här (viftar med en blå IKEA-kasse) fulla med tvätt, vi har varit i Thailand i fem månader!! Jag herregud, jag blir så ledsen när det ser ut såhär..."
Jag går in i torkrummet (som inte är ett torkrum, utan ett förråd), hämtar min tvätt och går upp. För när det gäller att överleva tvättstugans hierarki så är det bäst att hålla sig på sin kant med exemplariskt föredömme.
En vind som blåser genom staden
Idag har jag och Oskis varit på gudstjänst i pingstkyrkan. Vi hade inte varit där om det inte varit för att Jonas skulle dit. Jag kan inte låta bli att bara älska att se människor bli så berörda, deras glädje gör mig religös - om det så bara är för några timmar!
Snart ska vi gå och titta på bio, Alice in wonderland!
Förövrigt luktar jag herrparfym, eftersom Oskar dränkte mig i Axe innan vi gick till kyrkan. Läckert.
Dagen innan dagen efter...
Jag sade fel. Tentan är imorgon. Jag och Jonas har pluggat HELA dagen, och jag fick faktiskt (om än ett löst, halvförlamat) grepp om det hela...
Sen satte jag mig och fortsatte plugga här hemma, nu funkar ingenting.
Det är ett tecken på att det är dags att sluta plugga och börja be.
Men hur det än går så kommer det gå bra, för jag kommer ha min folkdräkt på mig. När man sitter med historiska plagg på kroppen så förlorar satsscheman och partikeladverbial sin relevans...
Jag har halsbränna!
sour ground...
Det börjar bli jobbigt att gå på Al-Anon-möten nu. För helt plötsligt ska jag gå från att observera och ta del av till agera och gräva i mig själv. Inventera mitt känsloregister kan man kalla det, trycka på play och hitta allt som gör mig arg/bitter/irriterad, rädd och skamsen/skuldbelagd.
Jag blir sur, för jag förstår inte vad som är meningen. Det enda jag försöker göra är att leva på ett konstruktivt och bra sätt, men jag får hela tiden dubbla budskap om hur detta ser ut. Jag har nyss tagit till mig klyschan om att "acceptera mig själv som jag är och inte jämföra mig med andra"...
Helt plötsligt får jag höra att jag ska arbeta bort delar av mig själv, delar som varit en stor del av mig så länge.
Och att jag ska "hitta en föreblid", någon att försöka efterlikna! Herregud, jag känner mig som en vilsen hund som någon försöker träna om..
Vad ska jag hålla i sålänge? Var är då jag i all denna sörja av medberoende, rädsla, harm, skuld och skam?
Jag förstår naturligtvis vad hon menar, jag förstår att det inte handlar om att radera mig själv utan att ta bort de saker som hela tiden hindrar mig att leva fullt ut, men just nu så känns det fruktansvärt jobbigt att skriva ner saker som jag hållit svävande, av rädsla för att skuggan ska komma alltför nära.
Sedan finns naturligtvis den darrande delen av mig själv som är rädd för att gräva ner sig i saker som kanske egentligen inte är ett problem. jag känner INGEN som INTE uppvisar någon form av tecken som utmärker en medberoende. Betyder detta att alla människor är vilsna själar?
Men samtidigt så vet jag exakt vad hon menar, och exakt vad jag måste göra...
Det gör mig naturligtvis ännu mer irriterad...
Och mitt i allt detta så vill jag bara ha en famn att krypa upp i, och vetskapen om att jag inte klarar av det gör mig ledsen!
Men inte hänger jag läpp för det inte. Imorgon är det tenta och efter det så blir det en kväll i alkoholens luddiga tecken. För när en shot kostar 30 kronor så klagar man inte!
Kärlekbetygelser
See you all in hell, my friends!
En mamma kom med sina två barn och ställde sig i kö, när det blev ena barnets tur så kom en annan flicka och ställde sig före. "Nu får du nog vänta lite, jag ska måla henne först." säger jag och pekar på ett av barnen. Därefter lägger mamman en varsin hand på barnens axlar och säger: "Ja, detta är mina pojkar, som vill bli målade." det ena blonda långhåriga barnet i sexårsåldern säger "Hon? vi är faktiskt pojkar!"...
Jag skämdes så att jag ville dö lite... Sen blev jag tvär. Vafaan, jag är väl ingen elak människa bara för att jag inte ser att hennes barn är pojkar. Jag tittade väl inte så noga, men å andra sidan hur ofta ser man fel på kön? Jag antog väl naturligtvis att min första bedömning var rätt!
Jag började osökt att tänka på en flicka i England, som har en sjukdom som gör att hennes hud åldras jättefort, hon är 13 år och ser ut som 40 i ansiktet.
När hon gick på bussen och visar upp det busskort som vittnar om att hon är en högstadieelev så börjar busschauffören skratta åt henne. Han målades ut som ondskans sinnebild. Men herregud, hur ska han kunna veta att hon har en sjukdom som gör att hon ser äldre ut. Det är inte den naturliga slutsatsen man drar när man ser henne.
Hur ska jag kunna veta att det var en pojke som såg ut som en flicka?
I didn't say I was pretty!
Sedan blev det fredag den 19 mars, och pengarna på mobilen tog slut innan anledningarna att sms:a gjorde det.
Då slöt jag en pakt med djävulen och postade en länk på min blogg där jag bad vänner, bekanta, bloggläsare och annat löst folk att bli medlemmar på smslandet.se där man kan skicka gratis sms...
Ni blir medlemmar, jag får poäng... Mindre hycklande än såhär blir det inte. Usch, jag känner mig smutsig!
. . . . . >>>>HÄR<<<<. . . . . .
förlåt
They say the devils water it ain't so sweet.
Jag ska sätta mig på ett café och plugga, kanske slicka mina sår - och då talar jag inte bildligt (varför sandar de inte utanför Kåren! Tänk om jag var 89 år, då hade jag brutit lårbenshalsen och stämt någon.)!!
Häromdagen när jag satt på ett café och pluggade så kom det fram en man (förövrigt samma man som var in på mitt jobb och bjöd ut mig förut) och började överösa mig med komplimanger. Jag antydde att jag var lesbisk - sen var det inget mer med det. Jag hyser en blandninga av fascination och äckel-känslor för denne man. Kanske för att han inte är helt PK, kanske för att han helt klart har alkoholproblem. Vad vet jag?
Nä, vad säger du Hultman, ska vi traggla lite satsscheman?
Nanananana...
Jag och pappa var och tittade på mammas elever och deras cirkus/teater idag. Jag blir alltid så glad när jag ser dem. Jag kan inte riktigt fömedla vad jag känner nu, allt känns lite konstigt. Jag har precis suttit och skrivit listor över vad som gör mig arg/irriterad vad som skrämmer mig. Det är jobbigt att öppna dessa kartonger. Eller som jag brukar kalla den: "Latjolajbanlådan"....
Det är inte det att en massa nya saker kommer till ytan, nej save the drama for you'r mama.
Det är bara det att det känns jobbigt att leta efter det och sedan fästa det på papper.
Nu har jag bara skuld- och skamlistan kvar, vi får väl se hur den blir.
Idag ska jag i alla fall på piratfest! Ohoj! Det ska bli jätteskoj, även om jag inte känner mig så himla peppad just nu. Men jag har fixat en kick-ass-outfit, så det är "set for success"!
Nä, nu ska jag gå och börja dona mig!!
När hatet är det enda du har kärt.
Det är jobbigt att hata, men jag börjar få kläm på det.
Måste jag acceptera att mitt liv inte kan inehålla lika mycket saker som alla andras? Det känns som att jag är den enda som inte kan plugga heltid, städa en 3:a och gymma någon kväll då och då.
Helvetesjävlafittskola!! (Ja, ni läste rätt. Jag använder hur många könsord jag vill i min egen blogg!)
and I'm feeling, a little peculier...
Igår var jag i Hedemora och hjälpte till med danstävlingarna, det var jättekul - men truktansvärt tröttsamt!
Men det är väldigt bra för inspirationen, jag hade problem att stå still ibland. Mest hela tiden faktiskt...
Jag har haft magsjuka och feber från tisdag till fredag dennaveckan, så jag har haft fullt upp att plugga. Ja, det låter ologiskt, men så här fungerar det på högskolan: Antingen går man till seminarierna, där man kan sitta och vara tyst och bli avprickad på närvarolistan "Eftersom seminarierna är obligatoriska", därigenom är seminarierna i sig själva inte speciellt jobbiga. Eller så missar man ett seminarie och blir tvungen att göra komplitteringsuppgifter som är så svåra att säkert står med i bibeln över konsekvenser av otukt och dåligt uppförande. De är patetiskt krångliga. Jag bli förbannad!
Idag ska jag åka och bugga!
